Otroligt

Idag har vi varit på badhuset och haft superkul. Mamma/mormor va oxå med. Men det va först när vi kommit hem som det slog mig. För exakt ett år sen va vi oxå på badhuset, dock utan mormor. Jag badade inte utan satt och flåsade mig igenom en värk här och där medans killarna badade och hade kul. 

Jag kan inte fatta att det är ett år sen jag pinades i källaren på luftmadrassen eller hängandes i en dörrkarm flåsandes igenom värkar. Så ont, så jobbigt men jag är glad att jag va hemma under näst intill hela öppningsarbetet. 

Nu ska jag somna gott i min säng utan det där fruktansvärda onda(dock är det så värt smärtan) bara något öm i hela kroppen efter kvällens indor walking-pass på Friskis. 

Imorn är en helt fantastisk dag😍